Jens gick på gatan. Gatan han alltid går på under morgonen. Samma gata, varje morgon, under flera års tid så har han gått där. Upp till affären och ner till kontoret. Hans affär, hans kontor och hans hem låg allt i samma kvarter. Detta gjorde att han kände till detta kvarter oerhört väl. Den här morgonen var dock något annorlunda. Han gick förbi en besynnerlig bil på vägen till affären.

Jens tittade och granskade. Han till och med stannade till för några sekunder för att titta lite mer. Sedan handlade han och gick ut igen. Bilen stod kvar så han stannade och tittade igen. Vad var det för konstig anläggning som satt i pannan på bilen? Det var den han tittade på mest.

• ”LED ramp. Snygg va?” hörde en röst säga bakom honom.

Han vände sig hastigt om och där stod en kvinna som uppenbarligen också varit inne på samma ICA Nära. Var det hennes bil? Hennes LED ramp? Vad nu det var för någonting. Hon närmade sig bilen och Jens som stod förstenad och tyst. Hon upprepade sig: ”Ja, visst är det en snygg LED ramp? Jag köpte den häromdagen. Eller ja, jag beställde den förstås men fick hämta den häromdagen. Bra leveranstid för att vara en LED ramp måste jag säga.”

Han sa fortsatt inget och det började kännas löjligt. Tillslut fick han ur sig några ord: ”Vad.. Vad är en LED ramp?”. Kvinnan såg glad ut att han frågade. Hon var ju uppenbarligen väldigt stolt och nöjd över sin LED ramp så hon sparade inte på orden. En lång förklaring om vad det var för något följde. Därefter följde en lång moralisk utläggning om varför det är bra att ha en LED ramp installerad – särskilt om man bor på landet, som hon gjorde.

Det var fascinerande att lyssna på henne. Hon var en härlig figur. Han tänkte mest på att hon talade med honom och inte så mycket att det handlade om hennes bils nya LED ramp. Tillslut väcktes han ur hypnosen av att hon ställde en fråga. Han kom tillbaka ner på jorden och fick ur sig ett ”Förlåt?”. Hon frågade var han bodde och han pekade upp på huset tvärsöver gatan.

• ”Jaha, då behöver du kanske inte någon LED ramp. Om du bor mitt i stan menar jag.”
• ”Jag har inte ens någon bil faktiskt” svarade Jens och därmed hade han introducerat ytterligare 15 minuters utläggning. Det var bara att spärra upp öronen och lyssna!